OXYGEN
Oj vad mycket som händer nu, när året börjar dra ihop sig.
Just nu är det läggdags för mig, men innan jag går och lägger mig tänkte jag lägga upp en liten video som jag gjorde till min Kemi klass förra terminen. Videon handlar om syre och jag tänkte att den kan vara kul att se, min kemilärare tyckte att jag skulle lägga upp den, så här kommer den;
Använde min externa webbkamera till datorn, tejpade fast den i en vridbar lampa som jag ställde över min lille whiteboard, filmade alltihop och ökade tempot 2 gånger och la till en låt. Snabbt och enkelt och kul att kolla på:)
Imorgon kväll är det camping som gäller hela helgen med en massa andra utbytesstudenter! KUL!
PROM 2012
Balen består av en hel del moment;
Först och främst måste man ha en snygg bil, iallafall här i Montevideo. Ja, det låter knäppt, men bilen är helt klart viktig!
Och vilka bilar sen! Sportbilar, antikbilar, bilar man inte trodde fanns! Helt galet. Dessa bilarna cirkulerar man runt med i den lilla staden. Grannarna ställer ut fikastolar i trädgården och tittar på alla bilar som åker förbi, nästan som cortegen hemma i Göteborg.
När de till sist börjar släppa in folk till själva balen bildas en lååång kö med alla bilarna in till skolan. Vi fick en bra plats och vi satt i kön ca 15 minuter(!) innan det var vår tur att komma in.
Killarna går ut på sin vänstersida som är riktad mot skolan, sedan kommer någon på tjejernas sida och eskortear tjejen till killen på andra sidan och sedan går man in på en röd matta, medans en massa människor ser på och tar kort. Nervöst!
När vi kom in fick vi göra ett blåstest för polisen för att försäkra dem om att ingen var full. Efter detta är det dags för "The Grand March". Detta är för att alla ska kunna få se hur alla är klädda, ta kort, men helt enkelt visa upp sig. Gymsalen var dekorerad med en gångväg runt hela gymsalen, runt omkring stod föräldrar, släktingar och övriga medborgare i Montevideo, en hel del människor helt enkelt. Det ända jag tänkte här var; Ramla inte nu för Helv...!
Next up är det dags för middag. Veckor innan balen får man skriva upp sig till vilket bord och med vilka man sitter med. Jag och min dejt, Sam satt vid bord 32. Vi åt kyckling med bakad potatis och fick chokladkaka som dessär. I bakgrunden spelas gamla amerikanska, romantiska låtar. När den sista biten dessär ligger och fördelas i magen börjar fest-låtarna spelas, vid det här laget börjar allihop dra sig ner mot dansgolvet och dansen drar igång. Vi dansar ända tills klockan är 11.
När klockan är 11 samåkte min värdbror Collin, hans dejt Sofie, min dejt Sam och jag hem till oss för att byta om till mer avslappnade kläder.
Nu börjar det roliga!
Efter PROM, för att förhindra fulla ungdomar, har skolan anordnat något som kallas "Daybreak", ingen vet varför det kallas det, men det är som en slags efterfest som börjar klockan 12 på natten. Vi kom dit och det visar sig vara en lokal bestående av pingisbord, TV, Photo booth, MAT OCH LÄSK, musik, en massa ungdomar och en massa kul. Angränsat till dessa rum fanns bowling lokal, laserdome, casino och förövrigt en massa spel tillgängliga. OJ va kuul! Så natten bestod av en massa skrattande, spelande, halvt sovande, ätandes och korttagande. KLockan 3 på natten kom en hypnotist dit som drog upp 12 elever upp på scen och jag är faktiskt inte riktigt säker på om de var hypnotiseade eller inte. Människorna som drogs upp hade liksom ALDRIG gjort vad som gjorde där uppe på scenen om dom hade varit i normalt tillstånd... ne jag vet verkligen inte.. läskigt.
Detta tog slut klockan 4.30 och då var Daybreak över. Vi åkte raka vägen hem och somnade så fort huvudet nuddade kudden.
En sån dag/natt!
Här är jag och min dejt, Sam.
Här är jag och min första dejt, Dimitri, för jag gick på två baler. En på Maccray High School i Granite Falls, med Dimitri, och en i Montevideo med Sam.
PÅ min egen Daybreak i Montevideo tog vi en maaasssa bilder med photo booth.
Vackra Brook och jag.
Från vänster tjejer: Kalina, Stina, Sofie, jag, Tania, Ali, Addie, Serena.
Från vänster killarna: Hans, Justin, Collin, Sam, Derek, Adam, Brendan, Seth.
DAYBREAK:
Imorgon ska jag gå upp tidigt och får skjuts av min värdmamma till cafét Java River och där ska jag sitta och vänta tills klockan är 9, då ska Sofie, Jack och Jack's mamma hämta mig, för vi ska nämligen in till Minneapolis imon för att först gå på Mall of America för att shoppa och sedan ska vi kolla på Twins när de spelar baseball, Twins är vad i princip alla från Minnesota hejar på. Spännande!!
Hoppas alla mår bra där hemma!
Kramar
Lite mindre än 4 veckor kvar!
Elin's värdmamma var här förra veckan och tog *Graduation-pictures* av oss. Och det var väldigt kul, hon är så duktig.
Sitter just nu i fåtöljen i vardagsrummet och är huuur tröttt om helst! Helgen har bestått av BAL, två baler till och med och vi kom inte hem förrän klockan fem på morgonen igår efter en hel natts kalasande. Bilder kommer komma upp här på bloggen inom kort, så fort de dyker upp på facebook. Jag själv tog nämligen inte kameran med, så jag får förlita mig på de andra med kamera.
Idag har jag hittils skypat en massa med mamma, pappa och sedan bästa Fanny. Ha städat upp lite efter mig och Sofie, som var här igår för att göra oss iordning tillsammans. Ska senare ikväll tvätta lit kläder, försöka göra lite läxa, men förhoppninsvis bara slappa och gå och lägga mig tidigt för att komma ikapp mig med sömn.
Nu är det tre och en halv vecka kvar tills jag träffar mamma, pappa och Anton igen. Det är inte riktigt klokt! Underbart!
Jag och Martine säger hej.
Hallå där!
Jag kom nyss hem fån en jazzkväll på stadens Hollywood teater/scen. Ett sånt röj! Vilka talangfulla amerikanare det finns här! Helt fantastiskt!
Äntligen fredag, känner jag för övigt. Ska sova lääänge i morgon och sedan njuta av att det är lördag. Kanske ska åka in till centrum, eller aa, gatan med flest affärer här i Montevideo. Skypa med mor och far och förhoppningsvis Fannyyy, och vem annas som nu kan tänkas vara online.
Förövrigt är inget annat planerat till helgen, första gången på hela året känns det som. Skönt!
Eller jo, jag och min värdpappa ska klippa gräs! Vilket ska bli kul då dom har en sån där gräsklippare som man sitter och kör som en bil. Så det ska bli spännande.
De har visat mig en himla massa här i veckan, vi har åkt fyrhjuling i skogslig terräng, jag och min värdpappa med Lucas på motorcross bredvid. Vi har lagat tacos, spelat spel, fira tvillingarnas födelsedag, tagit bilder till examen, pluggat en massa( bl. a läser jag en bok i AP english som heter "The Great Gatsby" som är så himla bra, roligaste läxan nånsin). Mina solglasögon i träslöjden är snart klara, ska bara limma ihop bitarna nu, de kommer bli klara nästa vecka. I helgen som nyss var åkte vi upp och hälsade på deras dotter, Anne Jo, som går på college, i Bermidji som ligger 4 timmar norr ut, alltså så långt norr ut jag varit tidigare. Åhh vad det var kul. Roligt prat på vägen dit och på hemvägen njöt vi av vackert solljus glittrandes i stilla sjöar omringade med skog, kändes som hemma på landet.
Balen kommer närmre och närmre och jag har köpt balklänning, blommor och vi har shoppat kostym till baldejten. Jag kommer gå på två baler. En i Maccray med en kille som heter Dimitri, som är från Switserland, och som jag träffade på Hawaii, på balen här i Montevideo ska jag gå med en kille som heter Sam, han är från Finland. Ska bli så kul!!
Den 8:e Maj, kommer jag, Sofie, hennes kille Jack, och en fjärde person som först skulle vara Justin, men som det visade sig inte kunde, åka till Minneapolis och kolla på Baseball med TWINS, som laget heter, som nästan alla här i Minnesota hejar på. Ska bli fräckt, och kul att åka iväg med kompisar, så det ser vi allt fram emot.
Ja herregud. Året börjar verkligen dra ihop sig. I övermon är det exact en månad kvar tills mamma, pappa och Anton kommer hit för att hälsa på och sedan hämta hem mig. EN MÅNAD! Helt galet. Helt galet UNDERBART. Jag kommer sakna Montevideo så himla mycket, alla människor jag träffat, teatern, kören, musiken, familjen, vännerna, skolan, ALLT, men vad SKÖNT det ska bli att komma HEEEM!
Men hur som helst, jag ska ta vara så gott det går dessa sista veckorna. Och det ska börja med att jag ska gå och lägga mig.
Saknar er där hemma!
Kramar
Nya tag!
Hej på er där hemma!
Jag tyckte att det nog var dags med en liten uppdatering. En himla massa har hänt och jag tror inte att jag kommer skriva allt, men lite grann iallafall.
Jag har först och fämst bytt värdfamilj. Inget jag kommer gå in i djupet på utan det är bara så det är. De behövde saker som de behövde reda ut och jag kände mig helt enkelt i vägen för det, så jag fick flytta in hos min IEC, som nu är min nya värdmamma. Det går jättebra och jag känner mig så välkommen och omhändertagen. Bor nu hos min värdmamma Deb och värdpappa Steve, deras tvillingsöner som är samma ålder som mig, Christoffer och Collin, en yngre bror, Lucas som är 14 och sedan en äldre syster, Annie Jo som är 19 och som bor på college.
Senaste veckan har innehållt premiär av musikalen Oklahoma, ååh så kul det va! Och nu är det slut..:( Sedan så har vi haft en del softball matcher varav två som vi vunnit. Sedan hade jag och Martine vår sista tal-tävling. Vi fick inga priser den här gången. Men vi är SÅ nöjda med vår tredjeplats i förra tävlingen! Kunde inte blivit bättre!
I tisdags tog jag och martine en gitarr och satte oss med filtar och varm choklad utanför stans café och spelade musik och sjöng. Vi tjänade tillsammans ihop 12 dollar! Fler av våra kompisar var där och sjöng med och mös på cafét om vartannat. Så himla mysigt. Vi har bestämt, Martine och jag, att vi ska träffas någon gång när vi kommer tillbaka hem och spela gatugitarr, härliga framtid!
Idag sov Sofie över och vi gick uppp tidigt tidigt för att jag skulle hinna med en skolbuss till en softball turnering. Men eftersom att det regnade så mycket blev det inställt. Så istället skypade jag med familjen där hemma, och efter det åkte Deb, Chris, Lucas, Sofie och jag in till Main Street för att köpa blommor till balen. Jag komme köpa orangea handleds-blommor.. Min klänning kommer ni få se senare, tehe.
Hursomhelt så går allting bra, balen kommer närmre och närmre och det planeras examensfester förfullt.
Kan knappt fatta att det bara är 6 veckor kvar tills jag åker HEM!
Hungergames, Speech meet
Åh vilken bra början på helgen!
I fredags efter skolan drog vi alla iväg till Fine Art Center för skolans musikal-repetition. Jag är inte med i musikalen utan hjälper till back stage. Hur som helst satt jag i publikstolarna och njöt av musik och skådespel, efter detta sprang vi ner i sminkrummet och bytte om. Vi skulle nämligen iväg till Wilmer, en stad 45 minuter från Montevideo för att kolla på The hungergames, filmen baserad på boken med samma namn som i princip alla i min skola har läst vid det här laget. Så hur som helst klär vi ut oss. Jag till Peeta i konditor-format, Martine till Haymitch, Jessica till Katniss, Froya till Fox face etc. Bild kommer förhoppningsvis upp snart:) Jag tog inte med mig någon kamera så jag väntar på att de andra kommer lägga upp bilder på facebook!
Filmen va jättebra, och jag är glad att det var ett tag sen nu jag läste boken så att förväntningar och detaljer inte var superfräsha. Klockan 2 på natten kom jag hem igen men kom inte till sängs förrän klockan 3, för att sedan höra klockan ringa klockan 6, 3 timmar senare. Idag hade vi nämligen tal-tävling igen och den gula skolbussen lämnade skolan klockan 7 på morran. Två timmar bort ligger Luverne där veckans tävling höll till. Jag vet inte om jag har förklarat hur "speech" som aktiviteten heter, går till.
Det finns flera olika kategorier; discussion, prose, poetry, storytelling, humor. Jag och Martine har Dramatic Duo och spelar upp en liten sketch på 8 minuter.
Man spelar upp sin pjäs tre olika gånger för olika personer och nya domare varje gång. Vi får gå in i ett klassrum där 5 andra par sitter utplaserade, samt en domare. I början får vi ett papper där vi ser när och var vi ska uppträda. Efter det att man uppträtt får man sätta sig ner igen och se de andra när de uppträder. Det kluriga med dramatic Duo är att man varken får titta eller ta på varandra när man agerar, utan man får helt enkelt hitta en punkt i ögonhöjd någoonstans framför sig där man får fästa blicken och sedan prata som om personen, i det här fallet Martine, står framför dig. Mycket speciellt. Hur som helst gick det väldigt bra för Martine och mig! Vi kom först i vår skola i vår kategori och femma i hela tävlingen som innehöll 35 par. Gissa om vi var stolta!
Jag och Martine.
Här är talgruppen från Montevideo.
Men efter bara 3 timmars sömn är jag just nu väldigt trött och det ska bli skönt att gå och lägga sig och soova:)
Massa kramar på er!
St. Patricks day!
Vart i hela friden tog vintern vägen?? Jag kommer till Minnesota i tron att jag möter min "värsta" vinter någonsin med metrar av snö och iskall kyla. Istället sitter jag här i mitten av Mars månad på trappen i t-shirt, uppvikta jeans, barfota och svettas med ett glas iskallt vatten. Igår var det 82 F ute, vilket motsvarar 27 grader celsius! Helt galet underbart! Vi slår rekord varje dag verkar det som.
Jag är så himla glad just nu. Jag vet inte riktigt varför. Kanske är det för att huset fortfarande luktar så himla gott av supergod mat bestående av wookade grönsaker, kyckling, ris och mumsig sås från dagens middag, tillsammans med en härligt frisk sommarlukt av alla öppna fönster, mörk choklad och Girlscout cookies. Sittandes med värdföräldrarna i vårt fina vardagsrum med härlig folk/indie musik och bara myyyser.
Idag hade jag tal-tävling igen. Det var första gången idag som vi inte använde manus och jag var riktigt nervös. Vi har inte fått något pris på hela säsongen och hade inga förväntningar. Men idag, när det var vår kategori som skulle ha prisutdelning (Och med vår menar jag min och Martine som har valt Dramatic Duo som kategori och alltså gör en 8 minuters pjäs monolog tillsammans) så helt plötsligt hör vi våra namn! Vi kom delad sjua i hela tävlingen och det var över 36 deltagare (I vår kategori, tillsammans idag var det 500 elever från olika delar av vårt county). Jag är så jäkla stolt över oss!
Så det har tagit upp större delen av dagen. Gick upp kl 6.45 för att skynda iväg till skolan för att hinna med den gula bussen som tog oss 45 minuter mot Granit Falls håll, tror staden hette Marshall..? Vi kom inte hem förrän klockan 6 på eftermiddan. En lång men rolig dag!
Kom hem och laga mat med Marc och sedan kom några familjevänner över med deras barn som är kompisar med Willa och Henry. Helt plötsligt rusar Henry iväg, direkt in på toan och kräks. Stackarn! Han hade övernattning igår och gick inte och la sig förrän 6 på morgonen och har klunkat läsk i mängder. Han behövde sova! Så han gick och la sig tidigt idag och vi hoppas på att han mår bättre imorgon:(
Annars då? Igår hade fyra vänner och jag en "Vampire Diaries" kväll, en TV-serie som i Sverige går på femman på.. torsdagar, eller om de har bytt till fredagar nu. Hur som helst, vi gick direkt till Wal-mart efter skolan för att köpa hemma-pizza, läsk och snacks. Sen gick vi vidare hem till Elijah's hus och påbörjade där ett vampyrmaraton! Vid midnatt gick vi allihop; Elijah, Sofie, Daylen, Alyssa och jag ut på en promenad och kolla stjärnor och klättrade träd. Så kul!:D
I veckan började vårsporterna och jag har börjat i Softball! Det är som baseball, som i sin tur liknar brännboll men ändå inte. Softboll "är för tjejer för tjejer kan inte spela baseball" (aaargghh! jäkla ojämlikheTER) Men hursomhelst är det skitkul och jag känner mig mer hemma där än jag gjorde i Cross Country practise förra terminen.
Imorgon ska vi till mina värdföräldrars bondgår 15 minuter härifrån för att måla och fixa med huset.
Jag hoppas ni alla där hemma mår bra!
Här kommer lite bilder från en massa grejer den senaste tiden:)
Jag och Ambrea på senaste köruppvisningen i tisdags:)
Martine och jag löjlar oss som vanligt.
Nikki och jag på cafét Java River på senaste uppvisningen med Ukelelegruppen.
Helen (från Sverige!) och jag från Mankato/skidresan för ett tag sen:)
Tusen Kramar!
Kalle är den typen..
Kalle är den typen du älskar att hata. Han är alltid
på gott humör och har alltid något positivt att säga.
När någon frågade honom hur han mådde svarade han:
'Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar'.
Han var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Kalle där och talade om för de anställde hur man kunde se positivt på situationen.
Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Kalle och frågade honom: 'Hur lyckas du?'
Kalle svarade: 'Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör.'
Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det.
Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet.
Jag väljer de positiva sidorna i livet.
'Säkert, men det är inte fullt så enkelt', protesterade jag.
'Det är det', svarade Kalle. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen.
Du väljer hur folk skall påverka ditt humör.
Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör.
Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.
Jag funderade över vad Kalle hade sagt.
Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det.
Många år senare hörde jag att Kalle var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Kalle utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen..
Jag träffade Kalle ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han: 'Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?'
Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan.
'Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter', svarade Kalle.
'Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva'.
'Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?' frågade jag
Kalle fortsatte: 'Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: 'Han är döende'. Jag visste att jag måste göra något.
Vad gjorde du då?', frågade jag.
Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig', sa Kalle.
Hon frågade om jag var allergisk mot något.
Ja', svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar.
Jag tog ett djupt andetag och ropade: "Tyngdkraften".
Genom deras skratt sa jag till dem: 'Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död'.
Kalle överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning.
Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut.
Inställningen är, trots allt, allt.
Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga'. Matteus 6:34
Egentligen är dagen idag den morgondag som du bekymrade dig för igår.
Nu har du två valmöjligheter:
1. Radera detta
2. Vidarebefordra det till människor som du bryr dig om.
Jag hoppas att du väljer alternativ 2. Det gjorde jag.
Subject: När det känns för j-ligt, tänk så här.....
Jag är tacksam...... för tonåringen som gnäller för att han måste diska för då är han hemma och inte ute på gatorna.
....för skatterna jag betalar för det betyder att jag har ett jobb.
... för att jag måste städa efter en fest för det betyder att jag har vänner.
....för att kläderna är lite trånga för det betyder att jag har mat på bordet.
... för att gräsmattan behöver klippas , fönster tvättas och hängrännor som måste rensas, jag har ett eget hem.
...för skuggan som bevakar mitt arbete, det betyder att jag är ute i solen.
... för alla klagomål på politiker för det betyder att vi har fri yttranderätt.
... för att parkeringsplatsen är längst bort för det betyder att jag har råd att ha bil.
... för min höga elräkning, den betyder att jag har det varmt.
... för kvinnan i bänken bakom mig i kyrkan som sjunger falskt för det betyder att jag kan höra.
... för tvätthögen på bordet för det betyder att jag har kläder att ta på mig
... för trötthet och värkande muskler i slutet av dagen - jag har kunnat arbeta hårt.
... för väckarklockan som ringer på morgonen, jag lever.
Skidåkning med EF i Mankato
Klockan 3 idag kom jag hem från en jättekul helg i Mankato. Det tog oss ca 3 timmar sammanlagt att komma dit och vi fick ta två stora bilar för att få plats med alla utbytesstudenter från vårt lilla område i och runt omkring Montevideo. Helgen delade vi med 90 andra utbytesstudenter runt om i Minnesota. Mount Kato, berget, eller den lilla kullen som vi åkte skidor på var ju inte direkt en lång och härlig trysilbacke, och antagligen långt ifrån en alpernabacke, men det var bara härligt att stå på skidor och susa ner för backar igen. Det tog ca 15 sekunder innan man var nere och liften upp tog väl en 2 minuter. Men backarna var fint pistade och den lilla biten man åkte var finfin!
Efter skidåkning hängde man i varandras rum och vi gick inte och la oss förrän klockan tre på morgonen. Åh så kul! Vid 12 behövde alla vara på sina rum, men vårat rum blev rena samlingsplatsen där vi försökte smussla folk in och ut, riktigt spännande och kul. När en EF-person knacka på dörren hoppa alla ner bakom sängar och fåtöljer. Tyvärr blev vi "busted" vid två slaget så då var det slut på det roliga:)
På morgonen var det hotellfrukost med gröt i påse med äppelsmak, kakor och blåbärs scones. Nyttigt ska det vara!
Jag delade rum med tre andra tjejor, varav en hette Helen och hon träffade jag innan i Hawaii. Det var jättetrevligt att träffa henne igen! Hon är himla go! Vi satt och prata inne på toan första natten i tre timmar.
När jag kom hem idag blev jag dock väldigt hemlängtansfull. Men jag kom snabbt på andra tankar när vi gick och åkte pulka tills det blev mörkt. Sofie (Norge) kände ochså av hemlängtan och jag tror det är för att vi hade så kul i helgen och måste tillbaka till vardag igen X ) Men det kommer bli bättre snart, det är ju inte långt kvar och imon är det skola igen vilket faktiskt är väldigt kul.
Just nu är klockan 9.57 pm. och jag ska göra lite läxa innan jag ska lägga mig ner och sova. Senaste natten fick jag bara sovit 4 timmar, så det ska bli skönt att blunda:)
I love you, music!
Hawaii 2012
Igår kom jag hem från en underbar vecka på hawaii. En av de bästa veckorna i mitt liv!
Till vänster om mig står Nathalie från Sverige och på hennes axlar sitter Chelsie från New Zeeland, på mina axlar sitter Helen, ochså från Sverige! Bilden är tagen på "The Secret Island" vilket var renarama drömstället. Höga palmer som gav oss skugga där vi låg i flätade hamockar, tittandes ut över det lugna havet. Om man ville kunde man gå ut på den vita stranden och ligga och sola, eller snorkla i vattnet, spela pingis i skuggan eller spela volleyboll. Absolut vackraste platsen vi var på under veckan. Tecknet vi gör med händerne betyder "Hang loose" (typ fånga dagen) och är ett känt täcken över hela Hawaii och används hela tiden.
Dessa korten är tagna samma dag, innan secret island. Vi fick en uppvisning av en grupp som håller fast vid de gamla hawaii traditionerna. De var täckta med tatueringar i ansikte och på ben och höfter. Mannen som höll i det idag var himla rolig.. och udda!
Här är vi! EF-gruppen! Dock några som saknas.
Här är vi påväg till "Fia fia night", sittandes i en hummerlimosin. Vi hade ingen aning om att vi skulle bli upphämtade av limosine, så vi var glada!
Jag och Helen på Hard Rock Café.
Innan vi hoppade i vattnet och simmade med delfiner. Flera stycken i gruppen hade undervattenkamera, så någon dag framöver kommer jag lägga in undervattensbilderna ochså!
Här har vi då gruppen, minus Iris som antagligen tog kortet. Vi står vi en utkiksplats och tittar ut.
Vi gick och tittade på detta fina japanska templet. Innan man fick gå in fick vi ta av oss skorna och möttes sedan av en enorm, guldfärgad staty av en mediterande japan.
Fia Fia night och de hawaiianska(?) uppträdarna.
Ja det har verkligen varit en helt fantastisk vecka! VI har hunnit med all möjligt och haft fullt upp varenda dag. Pearl Harbor, simmat med delfiner, shoppat, gått på fina resturanger, snorklat, simmat, solat, hajkat till toppen av vulkanen "diamond head", badat i vattenfall, jag testade surfing, dansade hula hula dans och tittade på hawaiianska uppvisningar, åkt limosine, gått på ananasplantage, gått på hard rock café och besökt japanskt tempel. Det finns så myket att berätta och skriva om! Men det jag uppskattade mest var att ta lite paus från utbytesstudent livet och bara ro om mig själv! Kunna gå vart jag vill i en stad och ta sitt eget ansvar för en vecka. Det är nog det jag saknar mest, förutom familjen.
Träffade så många härliga människor. Fem tjejer speciellt som det bara klickade med, förhoppningsvid blir det väl någon reunion någon gång i framtiden, man hoppas ju!
Efter ett dygns resande är jag tillbaka i Montevideo igen, Minnesota och hade min första skoldag idag. Har missat en massa läxor och ska spendera resten av dagen med att hinna ikapp så mycket som möjligt. Har knaprat på en marabou chokladkaka som jag köpte i Fargo ( där vi flög ut ifrån) Åh så gott!! Jag kommer skriva ett till inlägg om Hawaii snart med mer beskrivning av allt vi gjorde under alla dagarna. Och ännu fler bilder därtill!
Kramar på er!
Bildbomb!
Jag tyckte det var dags med ännu en uppdatering och tänkte också vräka bilder över er. Mycket har hänt de senaste dagarna. Jullov till exempel. Jul för övigt, såklart, och så får vi ju inte glömma nyår. Men det speciella som hänt är nog att jag har haft en svensk kompis på besök! Det är Agnes jag talar om! Agnes från lägret. Agnes som jag träffade redan på Landvetter, på planet påväg till USA. Vi har haft en underbar vecka med mycket nya möten med människor, mycket bondgårdar, pratande, stojande, julfester, nyårsfester och vi har även haft svensk matlagning. Köttbullar, kokt potatis och gräddsås - allt hemmagjort, samt lingonsylt. ÅH så underbart gott det var! Det smakade och luktade som hemma! Har hur som helst haft ett underbart lov!
Här är vi väl på bondgård nummer 2 för dagen. Peace.
Ja, här står jag. Finklädd inför en joggingrunda till Wal-Mart tillsammans med Agnes. Vi skulle dit och shoppa matvaror till vår fina köttbullemiddag som vi lagade. Vi fick många uppskattande blickar och en härlig kommentar från en kvinna som sa " You.. Make me smile..!". Det kändes väldigt bra. Jag tror det var för att mina och Agnes joggingskor var så fina..
Från vänster: Martine, Andres( från Montevideo - Uruguay), Jag, Martine och Agnes. Vi fick en rundtur i Montevideo av Martins pappa. Dessa två killar var mycket trevliga och var även med under både en senare middag, bonfire och nyårsfest. Goa människor!
Här är Martine från Norge och jag. Hennes T-shirt meddelar "Cool story bro". På detta viset kunde hon efter någon berättat nåt för henne, helt enkelt öppna jackan och blotta sin t-shirt och alltså inte behöva säga mer än så. Cool story bro.
Här illustrerar jag att det är rea på vapen.
Här spelar Marc, Henry, Agnes och jag frisbeegolf, vilket var himlans skoj. Isen bakom skogen bakom oss där var tjock och go så vi vågade oss ut en liten bit och lekte isbana.. Eller Henry gjorde det. Jag och Agnes var stela som pinnar och ville icke ramla.
Min älskade värdyster och jag i det nya husets läsfåtölj. Hennes två framtänder har fortfarande inte vuxit ut!
Här har vi lite utbytesstudenter! Hon i lila till höger är Elisas värdsyster, Geanna, Elisa är hon som ligger ner och befinner sig just nu i Frankrike där hon ska tillbringa andra halvan av sitt år. Elin sitter inträngd i mitten, Nicki är den asiatiska flickan och Janina är tysken bakom Elisa. Och mig hoppas jag ni känner igen till vänster!
Jag får nog ta ett till inlägg inom snart framtid för att skriva lite längre om lovet och mitt och Agnes äventyr! Hoppas ni alla har haft en underbar julafton och ett roligt nyår. God fortsättning på det nya året!!
Den 19 December efter uppvisning med kören.
Hallå där.
Jag glömde ju helt av att skriva mitt fem-månaders inlägg!
Nu har jag varit här i hela 5 månader. Nu är halva rejset sprungit, nu är det bara halva kvar. Jag kan knappt fatta att tiden går så snabbt! Vad mycket som har hänt och vad mycket man lärt sig, gått igenom och upplevt dessa fem månader. Det var ju inte alls längesedan jag satt hemma i trygga Göteborg, med familj och vänner, skola, Frölunda torg och Nordstan och hela köret.
Jag undrar om det kommer vara annorlunda när jag kommer hem igen. Jag tror det mesta kommer vara normalt. Visst händer det saker hela tiden, men i det stora så kommer nog det mesta se ut som vanligt. Mina strumpor kommer fortfarande ligga på golvet, datorn kommer vara lika dammig som vanligt, sängen kommer fortfarande luta lite åt höger, samma bussar kommer stanna vid samma hållplatser vid samma tid och min lärare kommer fortfarande ha lika mycket mjäll. Dock kommer populationen i akvariet ha minskat… men det gör inte så mycket.
Jag undrar om jag kommer känna mig annorlunda. Om det är som när man går ut och joggar samma runda varannan dag hur länge som helst och inte tycks känna någon förbättring, sedan åker man iväg och joggar runt sisjön och när man en dag åker tillbaka till samma runda igen, så upptäcker man att man äntligen har blivit bättre. Kanske Göteborg har varit min dagliga runda, Montevideo mitt nya löpspår och när jag kommer tillbaka kommer det visa på förändring.
Jag tänkte dra ett lite länge blogginlägg idag, bara för att jag känner för det, och för att skjuta liite längre på pluggandet.
…
Alldeles nyss kom jag hem från ännu ett uppträdande med kören, idag vart det julstämning i hela konserthuset och vi var klädda i långa, lila dresser med gulddetaljer. Jag hade Elin från Sverige och Elisa från Tyskland ute i publiken som tog en massa kort, ska be om att få några av dom så ni kan få se:-D
Älskar verkligen att uppträda med kören! Vi har den bästa dirigenten, Mr Hampton, han får oss alla att känna oss trygga uppe på scen och är den ända vi ser när strålkastarna bländar oss och familj och vänner försvinner i ett mörkt dunkel utanför strålkastarens ljus. Djupt. Nä men det är verkligen kul, och det ska bli spännande med nya låtar efter jul!
Förövrigt ha jag varit oförklarligt klumpig och glömsk de senaste dagarna. Har tappat vantar, toffsar, tappat bort bankkort, mobil, pannband, glömt böcker, glömt saker som måste göras för övrigt. Jättekonstigt. Har lyckligtvis återfunnit det mest viktiga, men ändå, det är jättestressigt!
Snart är det julafton!! Åh vad mysigt. Dock har jag ingen julkänsla alls! Förra året låg det en meter högt snötäcke över Montevideo vid det här laget. Igår var det tio plusgrader och jag och Elin satt lutade mot en varm vägg i bara t-shirt och jeans och drack en kall smoothie och cola. Helt underbart! Men det är ju liksom inte tid för sånt nu, det ska vara snö och mysigt:-) Fast det kommer väl.
Den 17e December fyllde Henry 10 år och det firades med ett stort födelsedagskalas. Huset var fylld med skrikande ungar.
Flytten går bra, det ända konstiga är att man måste hålla kliniskt rent varannan dag i och med alla visningar. Till exempel under Henrys födelsedag; bara några timmar innan kalaset vart det visning och vi sprang omkring överallt och städade för att få det rent, snyggt och perfekt, och bara några timmar senare springer en hop barn omkring och spiller kaksmulor och läsk på mattor och golv. Kontrast!
Förövrigt har jag och Elin lagt upp ett litet träningsschema för att komma i form. Igår hade vi yoga med Jillian Michaels, idag joggade vi, på onsdag blir det powerwalk och på torsdag ska vi simma på morgonen. Ska bli skitkul!
Men nu ska jag nog börja med min läxa, ska läsa klart ett kaptiel om en man som vaknar och har förvandlats till en skalbagge, plugga kemi och plugga matte.
Tusen kramar på er!
Efter många om och men
Oj vad dagarna går undan!
Snart är det julafton och vi har redan haft tredje advent! Det är ju helt galet.
Men ändå finns inga tecken annat än kyla på att snön är påväg. Tycker att det borde vara dags snart. Vad annars ska jag pälsa på med varma kläder varje dag för?
Jag har haft en bra dag idag, trots omständigheterna i och med att jag just nu längtar hem så in i norden. Vill liksom bara hem. Trots att livet här är riktigt bra! Men som sagt, jag har haft en BRA dag idag, och på den vägen ska det fortsätta.
Förut under middagen kom Marc in med ett paket som stått ute på trappen. Det var från mormor å morfar där hemma i Sverige. Å vad jag blev glad. Har fått ett fint paket från mamma, pappa och Anton också, med mammas hemmabakade kola. Det känns varmt ända in i lill-hjärtat, från tårna och upp när man får ting från Hemma. Tack finaste ni<3 Kan knappt vänta till julafton...:D
Det är mycket som händer de närmsta veckorna: Typ alla fyller år, sedan blir det många musik-kvällar lite här och var runt om i stan, också har vi bestämt filmkväll i helgen.
Imorgon är det lucia!
Hoppas ni alla mår bra!!
Kramar i massor.
Reed
Hallå alla fina!
Snön är helt borta nu. Men inte länge till verkar det som. Snart kommer ny snö lägga sig och vi kommer antagligen inte se mark igen förrän långt in på våren. Men det gör inget:)
Den här morgonen sov jag till nio, hade nog kunnat sova till 12, men värdsyskonen blev otåliga och sprang in och hoppade i sängen och kastade bollar på mig, så det vara bara till å stiga upp, haha<3. Det var nämligen dags att klä granen idag! Så huset luktade gott av gran och härlig jul musik för 40- och 50 talet spelades. Myspyyyys.
Idag har jag haft en väldigt bra dag. Var ledsen i lördags som råkade bli en dålig dag och längtade hem. Det är jobbigt ibland att inte vara
Haha. Men det är skönt att veta att man har mycket folk som bryr sig här med och att skypa med finaste familj, släktingar och vänner stärker varje gång!Jag och svenska utbytesstudenten, Elin, har från och med nu infört bak-helger, nu när det är jultider å allt. Idag bakade vi pepparkakor. Dock inte svenska utan en färdig deg, köpt på wal-mart. Inte ALLS samma smak som hemma, men det var skönt att bara stå och baka, prata lite svenska, känna doften av pepparkakor och bara mysa i värmen. Plus att hon har två hundar att gosa med ochså:)
Efter det träffade jag Reed. Vi hängde i hans hus idag, kollade på film, pratade och hade kul. Senare på kvällen kom han över till vårt hus och hade middag med hela värdfamiljen för första gången. Nervöst! Men det blev en jättehärlig kväll och slutade med brottning med Henry å Willa utomhus. Han är poppis nu.
Nu är lovet över och imorgon är första skoldan. Usch. Men skönt också, så man kan träffa alla igen. NU ska jag gå ner och värma lite te, sedan ska jag göra engelska läxa! Inte mig emot. Vi läser just nu Odyssey, inte riktigt boken utan en barnvänlig variant. Så till imon ska vi kunna alla delar, gudar och destinationer för quiz, som tur är har jag pluggat Odyssey hemma innan, så det ska nog gå bra:)
Har också skypat med bästaste Fanny i helgen. Åå du är såå himla bäst Fanny! Jag längtar så mycket tills nästa år då vi kan träffas hur mycket vi vill! Och speciellt till nästa höst::D:D:D:D:D:D:D:D
Kramar på er alla goa!
